Alla hus på Sågvreten är prefabricerade modulhus (eller rumselementhus) tillverkade av Ådalshus med platsbyggda garage av regelvirke. Ytterpanel, läkt, takstolar och eventuella limträbalkar är tillverkade av homogent trä.
Två hus i området skiljer sig från de övriga vad gäller byggnadssätt, material och installationer. Det är Sågvreten 14 och 16. Dessa hus uppfördes från början som kommunalt dagis och är platsbyggda träregelhus med uppvärmningssystem och ventilation som skiljer sig från övriga hus. All beskrivning av hus och installationer nedan gäller alltså inte Sågvreten 14 och 16.
En positiv egenskap med husen i området är att de är mycket lufttäta vilket bidrar till minskad energiförbrukning och en ökad komfort eftersom ventilationen inte styrs av yttre betingelser som utetemperatur och vind. Det innebär också att risken för markradon att tränga in i bostaden är liten. Provmätningar i några hus i mitten av 80- talet visade på radonhalter långt under gällande gränsvärden, även mätningar från 2000-talet bekräftar samma sak.
Yttertak
Byggnadstekniskt har husen fungerat bra och det är få svagheter i konstruktionen som visat sig. En svaghet i konstruktionen är dock yttertaken där underlaget är spånskiva av kvalitet V313 vilket innebär att skivan är impregnerad för att bättre klara fukt. Underlagspapp saknas dock och i kombination med liten taklutning (18⁰) och litet överlapp mellan takpannorna så finns stor risk för fuktskador på spånskivorna.
En uppmaning till alla är att från vindsutrymmet regelbundet kontrollera eventuella fuktgenomslag på spånskivorna. Likaså är det viktigt att trasiga takpannor snarast byts ut.
Ventilation och värmeåtervinning av frånluft
Alla hus på Sågvreten är från början utrustade med mekanisk frånluftventilation med en fläkt på taket. Rörsystemet ansluter till WC, bad, tvättstuga, klädkammare samt imkanalen från köket. Ventilationsintag finns i form av springventiler över fönstren i de rum som inte har frånluftsventiler. Ett mekaniskt styrt ventilationssystem säkerställer konstant ventilation oberoende av vind och utetemperatur.
Nackdelen med ett så kallat F- system är att ventilationsluften släpps ut utan att värmen i luften tas tillvara. Om ventilationsflödet hålls inom rekommenderat värde ventileras värme ut motsvarande ca 3 000 kWh per år. Eftersom husen på Sågvreten är ovanligt täta gör att det krävs ett mekaniskt ventilationssystem för att inte orsaka ohälsa och fuktskador på byggnaden.
Kom ihåg att uteluftsventilerna ovan fönstren ska hållas öppna för att säkerställa ventilationen samt att fläkten inte stängs av.
Ett ventilationssystem kräver underhåll för att upprätthålla funktionen. I första hand ska takfläkten göras ren med ett intervall på 1 till 3 år beroende på personbelastning i bostaden, matlagningsvanor mm. Även kanalsystemet behöver rengöras åtminstone vart tionde år och filtren i springventilerna behöver rengöras eller bytas ut med ett antal års mellanrum. Särskilt viktigt är det att göra ren kanalen ovan spiskåpan från fett för att minska brandrisken.
Om man önskar modifiera sitt ventilationssystem i syfte att spara energi och öka inomhuskomforten kan ett ventilationsaggregat med värmeväxlare installeras, ett så kallat FTX- system. Det finns ett flertal olika tekniker på marknaden för värmeåtervinning av frånluft. T.ex. plattvärmeväxlare som arbetar motströms eller korsströms, roterande värmeväxlare där även en del av fukten från frånluften återförs till bostaden. Energiåtervinning över 80 % är möjlig med dessa system.
Alla dessa värmeväxlarsystem kräver komplettering med bl.a. tilluftskanaler, avluft samt uteluftintag. Springventilerna ovan fönstren ska även demonteras och hålen isoleras och byggas igen. I samband med att varmvattenberedaren ska bytas kan det vara idé att överväga installation av en beredare med värmepump som tar värmen ur frånluften och värmer tappvarmvattnet, ett system som kräver mindre installationer än ett FTX- system.
Tappkallvatten
Vattentrycket i det kommunala ledningsnätet styrs av vattenhöjden i vattentornet här i Valbo. En höjd på ca 30 meter ger ett vattentryck på ca 3 bar ut i ledningsnätet. För att ge ett ökat vattenflöde för de boende på Sågvreten så installerades i samband med nyproduktionen av området en tryckstegringspump som kan höja trycket upp till ca 8 bar. Vår nuvarande pump är varvtalsreglerad och justerar utgående tryck till inställt värde oberoende av tryckfallet i föreningens ledningsnät.
Trycket är för närvarande inställt på 4.5 bar, en kompromiss mellan högt tillgängligt vattenflöde och tryckpåkänningar på ledningsnät och installationer. I föreningens pumphus finns också vattenmätare utifrån vilken den sammanlagda vattenförbrukningen för områdets bostäder blir debiterad.
Varmvatten
Varmvattenberedaren i husen är av så kallad förrådstyp vilket innebär att allt tappvarmvatten hålls uppvärmt i en 300 liters ståltank med mantelelement för uppvärmning. Den stora volymen valdes med tanke på den tidstariff på el som tillämpades under 80-talet. Funktionen var så att via ett tidrelä och en kontaktor startade beredaren under de tider då elen var billigare (nätter och helger) och det uppvärmda vattnet lagrades för att räcka under dagen. De flesta av beredarna sitter fortfarande kvar efter ca 30 år.
Vid byte till ny beredare finns ett flertal synpunkter att ta hänsyn till. Storlek på beredaren, manteluppvärmning eller insticksvärmare. Även materialet i beredartanken bör väljas med hänsyn till vattnets kemiska sammansättning. Det finns i princip tre olika invändiga material i en modern beredare. Rostfri plåt, emalj eller koppar.
En rostfri beredare är att föredra vid lägre pH- värden och vid kolsyrehaltigt vatten. Det kommunala vattnet här i Valbo är något kalkrikt, alltså lätt alkaliskt. PH- värdet är 8.2 och hårdheten i Tyska hårdhetsgrader är 8.7 Det innebär att en kopparmantlad beredare passar bra. En emaljerad beredare fungerar i såväl surt som alkaliskt vatten. Temperaturen i beredaren bör hållas under 65 ⁰C för att undvika kalkutfällning.
Uppvärmning
Från början värmdes alla bostäder upp av enbart direktverkande el-konvektorer med bimetalltermostat. Termostaterna var kopplade till ett centralt tidur vilket möjliggjorde nattsänkning av temperaturen. I ett antal hus har så kallad mjuk-el installerats. Temperaturen i bostaden styrs där i första hand från en utomhusgivare och en proportionell reglering av värmen. Strömmen till elementen styrs ut i korta sekvenser vilket ger små temperatursvängningar på elementen samtidigt som de i elementen inbyggda termostaterna av från början dålig kvalitet inte används. I systemet kan även temperatursänkning av önskad nivå programmeras in. Systemet möjliggör reglering av temperaturen i två till tre zoner vilket innebär att temperaturen inte kan styras enskilt i varje rum. En energibesparing med ca 10 % i jämförelse med den ursprungliga regleringen är möjlig.
Under åren har många fastighetsägare bytt ut elementen till modernare antingen oljefyllda radiatorer, eller öppna konvektorer med elektronisk termostat.
Många bostäder har också kompletterats med en luft-luftvärmepump. Rätt installerad och rätt skött kan en modern värmepump ge besparingar upp till ca 40 % jämfört med direktverkande el. För att uppnå optimal besparing och komfort är det viktigt hur såväl utomhusdel som inomhusdel placeras samt att värmeväxlarelementen och filter rengörs regelbundet. En egenskap hos en luftvärmepump är dock att verkningsgraden minskar då värmebehovet i bostaden ökar. Varma sommardagar kan värmepumpen köras som kylmaskin och bidrar då till ett behagligare inomhusklimat.
Olika typer av eldstäder har också installerat i ett stort antal hus. Allt från enklare plåtkaminer som ger snabb uppvärmning men tyvärr också snabb avsvalning efter avslutad eldning till mer avancerade kaminer med hög värmekapacitivitet som avger värme under lång tid efter avslutad eldning.
Man bör vara medveten om att eldning även i en modern braskamin ger en stor negativ påverkan av miljö och hälsa i form av spridning av cancerogena partiklar. Därför är det viktigt att eldning alltid sker med gott omdöme.
Teknisk dokumentation
Föreningen tillhandahåller en samling tekniska dokument såsom bygg- och anläggningsritningar för våra olika byggnadsslag samt för de olika anläggningsdelarna. För att komma åt dessa måste du vara inloggad på hemsidan.
Färgkoder
Röd = BY43 (Nordsjö träakryl)
Gul = BY27 (Nordsjö träakryl)
Vit = BY11 (Nordsjö träakryl)